Antarktis smälte

DN:s sekundära klimatalarmistjournalist Annika Nilsson rapporterar att "Koldioxiden slår rekord", något som inte borde förvåna med tanke på att industrialismen i Kina och Indien har fortsatt att öka i oförminskad takt.

Det egentligen enda av intresse i artikeln är motsägelserna som framförs av Nilsson och Erland Källéns sidekick, Marku Rummukainen.

British Antarctic Survey (BAS) presenterade för några dagar sedan nya rön om Antarktis. Enligt BAS har Antarktis varit upp emot 6°C varmare under tidigare interglacialer (mellanistider) jämfört med idag. För 125 000 år sedan var havsnivån 4-6 meter högre än dagens och detta är en indikator på att både Antarktis och Grönlands istäcken var betydligt mindre än idag. Man har även hittat andra liknande temperaturtoppar under andra interglacialer de senaste 340 000 åren. För den intresserade finns det mer läsning om detta på BAS hemsida men det intressanta i sammanhanget är följande citat:

"We didn’t expect to see such warm temperatures, and we don’t yet know in detail what caused them. But they indicate that Antarctica’s climate may have undergone rapid shifts during past periods of high CO₂".

Okej, tidigare perioder med höga CO₂ halter alltså. Enligt stjärnreportern Annika Nilsson har vi nu en koldioxidhalt på "385,2 miljondelar, vilket är den högsta nivån på åtminstone 650 .000 år". Detta i sin tur skulle innebära att den "höga halten CO2" som BAS refererar till, och som smälte Antarktis på mindre än 10 000 år, skulle ligga någonstans kring 280 ppm. Högre än detta värde har det enligt tillgängliga rekonstruktioner inte varit de senaste 400 000 åren (undantaget senaste 100 åren).



Senaste interglacialen, alltså den för 125 000 år sedan när havsytan var 4-6 m högre och temperaturerna 6°C varmare på Antarktis, varade 10-12 000 år. Vi har de senaste 10 000 åren haft en koldioxidhalt på runt 280 ppm. Så varför har inte Antarktis smält och havsytan höjts med 4-6 meter redan nu?

Som jag ser det finns det två alternativ; a) Koldioxidhalten har, i motsats till vad rekonstruktionerna visar, under tidigare interglacialer varit betydligt högre än dagens 385 ppm, eller b) Orsaken till att Antarktis istäcke minskade dramatiskt för 125 000 år sedan och under tidigare interglacialer har ingen relation till koldioxid, den ökade halten CO₂ är en bieffekt av varmare klimat.

Oavsett vilken av förklaringarna man väljer så går det bara att komma fram till en slutsats: Koldioxid ensamt är inte potent nog att driva globala uppvärmningar.

Vidare i artikeln fortsätter alarmisten Rummukanien med att referera till studier (utan referens) som stödjer hans världsbild: "Vissa studier pekar ut att metanhaltens ökning kommer från norra hemisfären. Tinande permafrost är en tänkbar källa" säger Rummukanien.

Vad Rummukanien och Nilsson glömmer att nämna är att två av varandra oberoende studier nyligen har kommit fram till att både historiska och den moderna ökningen av halten metan har orsakas av expanderande sumpmarker vilket är en normal reaktion på varmare klimat.

Studien från Scripps Institution of Oceanography i San Diego är den där man har rekonstruerat klimatet för 11 600 år sedan och som jag skrev om i april 2009 (länk). Forskaren Vasilii Petrenko säger i en kommentar:

"This is good news for global warming because it suggests that methane clathrates do not respond to warming by releasing large amounts of methane into the atmosphere"

I den andra studien från NOAA konstateras att uppgången av halten metan under 2007 och 2008 har sin orsak i främst ökad nederbörd över tropikerna vilket i sin tur har lett till en utbredning av sumpmarker. Dessutom pekas det på att Arktis har varit ovanligt varmt men att det inte finns några indikationer på att metanökningen beror på smältande permafrost:

"Dlugokencky and his colleagues from the United States and Brazil note that while climate change can trigger a process which converts trapped carbon in permafrost to methane, as well as release methane embedded in Arctic hydrates – a compound formed with water - their observations “are not consistent with sustained changes there yet.”"

Vilka de studier som Rummukainen refererar till är förblir ett djupt klimatmysterium.

Space Alien Pachauri

Fd. tågingenjören vid Indian Railways och numer ordföranden för IPCC Rajendra Pachauri är en utomjording. Någon annan förklaring har jag inte kunnat komma på för hans totalt verklighetsfrämmande utsaga i DN att antalet skeptiker blir färre. Jag vet inte vilken värld Pachauri kommer ifrån (eller lever i) men det kan definitivt inte vara samma planet som jag.

En sökning i Googles nyhetsarkiv på termen "climate change skeptics" ger följande hockeyklubbgraf:


Eftersom grafen har formen av en hockeyklubba så kan vi per automatik anta att den skulle ha gått igenom IPCC:s peer review. Vid en närmare granskning av samma data för nuvarande sekel ser vi följande:


Genom att följa IPCC:s egen logik "mer CO2 = mer värme" så kan vi fastställa att antalet klimatförändringsskeptiker har ökat lavinartat sedan år 2000 enligt korrelationen "fler träffar i Google = fler skeptiker".

En annan indicie på att Pachauri är utomjording är att han är vegetarian. I bilden nedan syns Pachauris vänner på IPCC använda sitt tefat för att kidnappa kor och därmed minska världens köttkonsumtion.


Sambandet är uppenbart och den vetenskapliga bevisningen för att utomjordiska flygande tefat kidnappar kor (och andra varelser) är minst lika stark som att en 100 ppm ökning av koldioxidhalten skulle driva klimatsvängningar. Mer om kidnappad boskap finns på Wiki

Samtidigt, i den verkliga världen, så visar en ny forskningsrapport att isen på västantarktis, dvs det mindre område på Antarktis som faktiskt smälter och som klimatalarmister tenderar att fokusera på, inte alls förlorar så mycket is som man tidigare trodde. Den nya datan har framställts genom GPS-mätningar av landmassans vertikala rörelse, en process som har pågått i 20 000 år och kallas post-glacial landhöjning. Tidigare data baserade sig på gravitationsmätningar mha satellit och teoretiska modeller och överskattade alltså isminskningen. Magnituden på denna överskattning är okänd men med tanke på hur trenden för hela Antarktis istäcke ser ut så kan vi förmoda att den är abnorm.

Källa: nsidc.org

I en annan ny rapport konstaterar forskare att man vid implementeringen av Kyotoprotokollet har "glömt" att ta med i beräkningarna utsläpp vid användande av bioenergi samt de förändringar i landanvändning som uppstår vid odling av biomassa. Vissa s.k. koldioxidneutrala utsläpp blir inte alls neutrala om dessa faktorer tas med. Från artikeln i ScienceDaily.com:

"Current carbon accounting, used in the Kyoto Protocol and other climate legislation including the European Union's cap-and-trade law and the American Clean Energy and Security Act, does not factor CO2 released from tailpipes and smokestacks utilizing bioenergy nor does it count emissions resulting from land use changes when biomass is harvested or grown. This, the scientists say, erroneously treats all uses of bioenergy as carbon neutral, regardless of the source of the biomass, and could create strong economic incentives for large-scale land conversion as countries around the world tighten carbon caps."

Det enda som återstår att fundera över här är när verkligheten ska komma ikapp alla dessa blåögda människor som har gått på den gröna bluffen om biobränsle.

Undermålig klimatvetenskap 2006-2009

Det här inlägget kommer att bli långt då det är en ingående analys av Källéns och Rummukainens rapport till regeringens kommission för hållbar utveckling. Jag ska punkt för punkt analysera vad K&R egentligen skriver och hur stort vetenskapligt stöd deras diverse påståenden har.

Rapporten Ny klimatvetenskap 2006-2009 kan laddas ned här.

1. Växthusgashalterna i atmosfären fortsätter att öka. Ökningstakten är högre än tidigare.

Här finns inget att anmärka utöver att ökningstakten i sig knappast säger oss ett dyft om klimatutvecklingen.

2. Det senaste årets globala medeltemperatur ligger cirka 0,1 0C lägre än under de närmast föregående åren. Året 2008 tillhör ändå de tio varmaste åren sedan år 1850 och den senaste 10-årsperioden.

Man kan även hävda att den globala temperaturen samtliga år efter 2001 har legat på en och samma nivå. I en fas med global uppvärmning är det ganska självklart att de senaste åren i en mätserie hamnar i topp. Vi har nu däremot hamnat på en platå där temperaturutvecklingen har stabiliserats. Om detta är en tillfällig paus i uppvärmningen eller inledningen på en avkylning återstår att se.

Vad som är glasklart är att a) platån har inte förutsetts av klimatmodellerna och b) CO2- och temperaturkurvorna divergerar, något som inte är helt konsistent med hypotesen att CO2 driver klimatet.


3. Data om höjningen av havsytans nivå har studerats vidare för tidsperioderna 1961-2003 och 1993-2003. Resultat tyder på att höjningstakten har varit högre under den senare perioden, men eventuellt åter något lägre under de senaste 5 åren.

...vilket skulle styrka att den högre ökningstakten till stor del är orsakad av termisk expansion snarare än isavsmältning (jmf. temp. graf ovan). Vid en global uppvärmning slutar inte isarna att smälta bara för att temperaturen har stabiliserats på en viss (högre än "normal") nivå. Den termiska expansionen uppnår däremot jämvikt i en situation som den vi har idag.

Havsnivåhöjningen har under de senaste 8.000 åren varit stabil på ca 1.8 mm/år men felmarginalen i mätningarna är stor. För mellan 8000-15000 år sedan uppskattas ökningstakten ha varit 14 mm/år. Oavsett temperatur kommer vi att se en fortsatt havsnivåhöjning. K&R ägnar sig här åt vilda spekulationer som förvillar snarare än tillför någonting.



4. Den kraftiga uppvärmningstrenden i Arktis är sannolikt nära knuten till den globala uppvärmningen. Även på Antarktis västra delar har nu en uppvärmning konstaterats, som också är knuten till den globala temperaturhöjningen.

Här utelämnar K&R en mängd forskning som pekar på andra faktorer än växthusgaser. Vi har exempelvis förändringar i vind- och havsströmmar och inte minst en konstaterad minskning i molnighet över Arktis [studie] som kan förklara stora delar av uppvärmningen. För en mer ingående analys om faktorer som bidrar till Arktis uppvärmning/avsmältning se separat inlägg.

Gällande västra Antarktis, detta område har visat sig ha en mycket dynamisk historia de senaste 5 M åren med flertalet "kollapser" av istäcket [artikel].

Det finns inget robust vetenskapligt stöd för att Antarktis nu påverkas av människans växthusgasutsläpp. Tvärtom, en studie av British Antarctic Survey som snart kommer att publiceras i Geophysical Research Letters fastslår att istäcket över Antarktis är stabilt och till och med växer. En av forskarna bakom studien, dr Ian Allison på BAS, säger följande som svar till Australiens miljöminister, som likt en åsna envist hävdar att hela Antarktis smälter pga växthusgaser:

...there was not any evidence of significant change in the mass of ice shelves in east Antarctica nor any indication that its ice cap was melting. The only significant calvings in Antarctica have been in the west [...] Calvings of the magnitude seen recently in west Antarctica might not be unusual. Ice shelves in general have episodic carvings [sic] and there can be large icebergs breaking off -- I'm talking 100km or 200km long -- every 10 or 20 or 50 years.

Fullständig artikel i The Australian.

5. Nya studier av landismassors känslighet för uppvärmning och därmed deras avsmältningshastighet pekar på att havsytan kan höjas mer än vad som angavs i AR4, det kan röra sig om en meter.

...och andra studier säger raka motsatsen, exempel på detta här.

K&R diskuterar detta ingående i rapporten och visar själva på stora tveksamheter i ovanstående påstående men utelämnar lägligt nog osäkerheterna i sin sammanfattning. Det finns ingen forskning som entydigt visar att vi skulle få en meters havshöjning detta sekel, rent spekulativt nonsens av K&R.

6. En signifikant ändring av nederbördsmängderna har kunnat bestämmas utifrån observerade data. Denna ändring stämmer med vad som förväntas som ett resultat av en växthusgasuppvärmning.

Det finns endast en studie där man genom statistiskt trolleri kommit fram till att nederbördesmängderna har ökat, och självklart så har K&R körsbärsplockat just denna studie.

Både IPCC och ett antal andra studier har kommit fram till att någon förändring i nederbörsmängder hittills inte har kunnat observeras. Ett exempel på sådan studie finns här. I abstractet slutstycke kan vi läsa följande:

Trends have spatial variations with both positive and negative values, with a global-average near zero.

7. Den dramatiska havsisminskningen i Arktis 2007-2008 kan vara det första exemplet på en observerad tröskeleffekt, om den blir bestående.

En tröskeleffekt, eller tipping point, är per definition en point of no return. Här ägnar sig K&R åt grovt bristfällig logik, på gränsen till vad som kan klassas som kriminellt. Om vi hade haft en genuin tröskeleffekt hade Arktiska isen fortsatt att minska för varje år efter minimat 2007 och inte, som den har gjort, åter ökat i utbredning:




8. Det kan bli svårare än vad som hittills bedömts att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 2C. Till exempel stödjer senare forskning farhågorna om att kolsänkor kan bli mindre effektiva.

K&R brister här återigen i sina vetenskapliga referenser. Ny forskning visar nämligen att en av de största kolsänkorna - Nordatlanten - har en naturlig, långperiodisk variation i upptagningsförmåga. Vi är nu inne i en period med minskad upptagningskapacitet, något som har lett alarmister som K&R till den förhastade slutsatsen att det är människan som är orsaken. I själva verket kommer Nordatlantens upptagningskapacitet att öka igen i framtiden. Det är givet att om K&R ständigt missar dylika kritiska fakta -avsiktligt eller ej - så kommer dom konsistent att dra felaktiga slutsatser.

Artikel om Nordatlanten som kolsänka med referens till studie finns här.

Noterbart för K&R:s rapport är att kritiska parametrar, exempelvis sot som faktor i Arktis uppvärmning, diskuteras i deras rapport men utelämnas i sammafattningen.

Det här fenomenet är genomgående för hela rapporten och klassiskt exempel på hur man bedriver AGW-alarmistisk propaganda; Gräv ned alla vetenskapliga tveksamheter djupt ned i den del av texten som få förväntas läsa och göm därmed viktig information för den ointresserade/ouppmärksamme.

Källén och Rummukainen borde i min mening fråntas sina professorstitlar. Deras rapport till regeringen är stundtals på gränsen till ohederlig och ett hafsverk full med spekulationer och bristfälliga slutsatser.

Källor: Se inbäddade länkar.

Antarktis-alarmism

Antarktis har länge varit ett problem för klimatmodellerna och nu har problemet angripits genom att publicera en studie som sägs visa att hela kontinenten har värmts upp, alltså tvärtemot tidigare rön som endast visade på en uppvärmning för västra Antarktis.

Studiens huvudförfattare är Eric Steig som är verksam på alarmistsajten RealClimate.org. Bland medförfattarna hittar vi Michael "Hockeyklubban" Mann och Drew "DN:s favoritexpert för klimatalarmistiska citat" Shindell på NASA/GISS. Riktigt tunga namn i alarmistkretsar alltså.

Mann & Steig m fl är ena lustiga prickar. Å ena sidan har dom på sin blogg och under flera år hävdat att en avkylning av östra Antarktis är konsistent med deras modeller, å andra sidan har dom nu producerat en studie där dom med "förbättrad" statistik understödd av "oberoende data" visar att hela Antarktis har värmts upp.

Den "förbättrade statistiken" applicerades på temperaturer uppmätta av satelliter och markstationer och verifierades med rekonstruerade mätserier från isborrkärnor. Första intrycket är att det låter som samma typ av förfarande som användes för den ökända hockeyklubban där man slog ihop trädringsdata med uppmätta temperaturer. Kan likställas med att mäta vitaminhalten i persikor som konserverades på 50-talet, mäta vitaminhalten i färska persikor, och sedan ställa upp en graf över hur vitaminhalten har ändrats över åren.

Här är trenderna som Steig et al får genom att baka ihop markbaserad mätdata 1957-1979 med satellitdata från år 1979 och framåt:




I kontrast till ovan har vi en studie av Monaghan et al på NCAR (artikel) som publicerades i maj 2008. Bilden nedan är en komposit av isborrkärnor, markstation- och satellitdata och sammanfattar temperaturtrenderna för Antarktis de senaste 35 åren.


Som synes är det drastiska skillnader vilket givetvis måste bero på den undermåliga statistiska metodik som författarna av NCAR:s studie använde sig av. Något fel måste det vara eftersom Karin Bojs aldrig skrev om detta i DN.

Nedan är även UAH satellitmätningar som för Antarktis som helhet visar att det inte finns någon tydlig trend sedan 1979 (f n -0.08° C/årtionde).




Eric Steig skriver på realclimate.org att deras studie inte ger svar på vad orsakerna till uppvärmningen är, något som dock inte hindrar Drew Shindell från att i DN kommentera studien med "Det är nästan säkert att växthusgaserna bidrar...". Visst är det fantastiskt när man (nästan säkert) har svaret.

Karin Bojs å sin sida, en av de i särklass uslaste journalisterna alla kategorier (personlig åsikt) som är verksam idag, rapar upp allt okritiskt och brer på lite till. Hade hon varit en riktig journalist skulle hon ju exempelvis studerat grafen nedan (Smith och Reynolds) som visar ytvattentemperaturen för Södra ishavet de senaste 130 åren och ställt sig frågorna - kan havstemperaturen ha något inflytande på landtemperaturen, och vilket år ska man börja mäta på för att få till en stigande temperaturtrend de senaste 50 åren..?



Den här studien kommer med all säkerhet att utsättas för hårdgranskning av skeptikersidan och min prognos är att innan årets slut så har den hamnat i papperskorgen.

Källor:

Steig et al: Warming of the Antarctic ice-sheet surface since the 1957 International Geophysical Year

Larsen B-shelfen

Året är 2002. Ett 3,250 km² stort och 220 meter tjockt isstycke bryts loss från Larsen B-shelfen i Antarktis. Som jämförelse är Gotlands yta 3,140 km², alltså endast marginellt mindre.

Media är givetvis inte sena att rapportera detta, framförallt inte ett antal efteranalyser som konstaterar att den Globala Uppvärmningen var orsaken till Larsen B-shelfens disintegration.

Artiklar om detta i svensk media hitta bland annat i SvD och Aftonbladet.

Globalis.se, en interaktiv världsatlas från FN-förbundet, vet utan minsta tvivel vad orsaken till shelfens kollaps är.

IPCCFacts.org är en i raden av "klimatvänliga" organisationer som använder Larsen B som argument för att IPCC har haft rätt i sina projektioner. Greenpeace är en annan sådan organisation och kallar händelsen ett "förebud om den globala uppvärmningen".

Utländska artiklar som beskriver hur globala uppvärmningen är skyldig till händelsen återfinns i mängder, bland annat i The Independent, ABC Australien, Environment News Service
och MSNBC.

I kort så verkar alla är eniga, Globala Uppvärmningen är ett faktum och Antarktis kollapsar på grund av detta. Larsen B-shelfen blir en av huvudikonerna för AGW-rörelsen.


Så var det i alla fall fram till Februari 2008 då en färsk analys av händelsen som pekar på helt andra orsaker publicerades. Visserligen utesluts inte att uppvärmningen kan ha bidragit i kollapsens slutskede (numer är det givet att forskare vars resultat på något sätt motsäger AGW måste gardera sig på ett eller annat sätt) men orsakerna till att denna började brytas sönder har mycket lite att göra med uppvärmning. Kollapsen som sådan hade med största sannolikhet inträffat oavsett temperatursvängnigar.

Professor Glasser, huvudförfattare av pappret i fråga, säger i en intervju i nättidningen icWales.co.uk:

Ice shelf collapse is not as simple as we first thought. Because large amounts of meltwater appeared on the ice shelf just before it collapsed, we had always assumed that air temperature increases were to blame. But our new study shows that ice-shelf break-up is not controlled simply by climate. A number of other atmospheric, oceanic and glaciological factors are involved. The location and spacing of fractures on the ice shelf such as crevasses and rifts are very important too, because they determine how strong or weak the ice shelf is.

I intervjun tillägger professor Glasser även följande:

I don’t want to be a climate change sceptic...

samt:

But you have to believe in global warming. There are so many different lines of evidence.

...vilket hade varit komiskt om det inte hade varit så sorgligt.

En liknande intervju, inklusive sedvanliga garderingar, återfinns i Science Daily.

I själva pappret, publicerat i den vetenskapliga tidskriften Journal of Glaciology och tillgängligt för nedladdning här [PDF] är det dock tydligt att eventuell uppvärmning har en klart underordnad roll. Varför måste man då "tro" på den globala uppvärmningen, kan man fråga sig?

I slutsatserna kan vi läsa bl a följande:

A number of factors (atmospheric, oceanic and glaciological) combined to contribute to the rapid demise of the Larsen B ice shelf in 2002. We suggest that structural glaciological discontinuities played a large part because they rendered the ice shelf mechanically weak prior to its collapse. Failures along weakly sutured flow-unit boundaries were particularly important. Loss of ice at the shelf front may also have played a role because this process removed the strongest portions of the shelf, i.e. the most sutured and bonded portions in the inter-domain regions.

Nästa gång en shelf bryts loss på Antarktis bör vi alltså komma ihåg att förklaringen inte alltid är så enkel som det först kan verka, oavsett vad klimattokiga journalister skriver. Larsen B har tydligt visat oss detta.

Dramatisk isminskning i Arktis?

Frågan är givetvis berättigad eftersom den information som kan läsas i bl a DN den 15 September och i en modifierad version av artikeln den 22 september, baseras på förkortad klimatdata från 1979 och framåt, dvs det år då satellitmätningar började, vilket är ganska insignifikant ur klimatperpektiv där cyklerna har perioder på några tusen till hundratusentals år. Så dramatisk kanske det kanske påstås vara i relation till denna 28-åriga statistik, men att Nordvästpassagen är isfri har med all sannolikhet inträffat många gånger tidigare.

Att skepp har seglat genom Nordvästpassagen finns det också exempel på i modern tid, exempelvis Roald Amundsen 1902-04 och skeppet St. Roch 1940-42.

Kan denna isminskning bero på den globala uppvärmningen? Medan istäcket på norra halvklotet ligger på rekordlåga 2.92 Mkm² (millioner kvadratkilometer) så närmar sig södra halvklotets istäcke det föregående rekordet på 16.06 Mkm² och täcker f.n. en yta på 15.91 Mkm².

För att få en bättre uppfattning om vad det är som sker så kan man titta på avvikelsedata för Norra respektive Södra halvklotets (NH resp. SH) istäcke. Det framgår då ganska tydligt att samtidigt som NH:s istäcke uppvisar en tydligt nedåtgående trend så är SH oförändrat sedan 1979.

Norra halvklotet (klicka för större bild):

Södra halvklotet:

Skulle avsmältningen på NH orsakas av en global uppvärmning så är den synnerligen diskriminerande mot södra halvklotet istäcke. En mer trolig förklaring är att naturliga variationer i havsströmmarna gör att varmare vatten tillförs området (nämns också i DN-artikeln den 22 september) och orsakar avsmältningen på NH, vilket också indikeras av denna SST anomalikarta (SST=Sea Surface Temperature):

Avsmältning på polerna inträffar för övrigt varje sommar i varierande grad (och är givetvis helt naturlig) men är alltså för NH betydligt kraftigare i år med 27% mindre istäcke än senaste rekordåret 2005. Ovanligt? Det vet vi inte och kan inte veta med den information som finns tillgänglig. Oroande? Knappast, detta har mer signaturen av en isolerad cyklisk klimathändelse snarare än att vara någonting orsakat av en global uppvärmning.

Uppdatering: På den förträffliga animationen nedan från NSDIC kan man se säsongvariationerna i Arktis istäcke 1979-nutid