Grafikfusk-skandal

Det här med körsbärsplockande och att välja ut data som passar en är inte lätt för klimatalarmisterna nuförtiden. I DN:s artikel "Har jordens uppvärmning tagit en paus?" presenteras en fin graf som använder temperaturdata från det hackade CRU och vi får lära oss att 2009 är 1°C varmare än normalt.

En avvikelse från normaltemperaturen inom den statistiska meteorologin bestäms genom att jämföra temperaturen med en normalperiod som sträcker sig över 30 år. DN har valt WMO:s gamla period 1951-1980 att bygga sin graf på men i själva verket är normalperioden som ska användas idag 1961-1990.

Här är DN:s skapelse, enligt deras egna uppgifter gjord av Anders Bolling:



Min motsvarande graf baserad på samma dataserie men med den korrekta normalperioden visar att temperaturavvikelsen inte alls lika stor som i DN:s fuskvariant.




Istället för DN:s 1°C varmare 2009 hamnar vi på 0,457 grader varmare (september 2009) om man använder sig av korrekt referensperiod. En halv grad lägre alltså. Alternativt har DN:s klantreporter använt sig av en annan dataserie och förväxlat Celcius med Farenheit. Den valda normalperioden är i vilket fall fortfarande FEL! Uppenbarligen är det inte lätt att vara journalist...

Sen är det alltid intressant att se dagens uppvärmning i ett större perspektiv, i grafen nedan handlar det om de senaste 542 miljoner åren.


Valet av normalperiod i sig säger ingenting om uppvärmningen har tagit en paus eller inte. Själv tror jag att det är högst troligt att uppvärmningen fortsätter men inte i någon alarmerande takt. AGW-hypotesens stora svaghet är de återkopplingsmekanismer som snabbt skulle driva upp temperaturen 3-6 grader, det finns ingen robust forskning som visar att detta är på väg att hända.

Slutligen konstaterar jag att Markku Rummukainen är en lustig och förvirrad prick. I DN säger han idag "Tio år är en kort period för klimatet". Rummukainen och Källéns rapport till regeringen tidigare i år (se tidigare inlägg) är i kontrast till detta fylld med slutsatser baserade på 10-årsperioder eller kortare.

Några exempel:

"...höjningen av havsytans nivå har studerats vidare för tidsperioderna 1961-2003 och 1993-2003. Resultat tyder på att höjningstakten har varit högre under den senare perioden..."

"Den kraftiga uppvärmningstrenden i Arktis är sannolikt nära knuten till den globala uppvärmningen"

"Perioden 1991-2005 var i Sverige väsentligt varmare jämfört med den så kallade klimatnormalperioden 1961-90."

"Den dramatiska havsisminskningen i Arktis 2007-2008 kan vara det första exemplet på en observerad tröskeleffekt"

Hur ska Rummukainen ha det egentligen? Är det 30-årsperioder som är klimat eller räcker det med ett par år? Enligt Rummukainens egen logik så har uppvärmningen definitivt tagit en paus.

Uppdatering 14:15
Globala Uppvärmningen har halverats. DN har numer korrigerat sin graf och det visar sig att min hypotes om att journalisten använde Farenheit-skalan istället för Celcius är bekräftad. Jämför grafen nedan med den i början av inlägget. Dock har man fortfarande inte bytt referensperiod till 1961-1990 vilket är seklets skandal (nåja, dagens skandal i alla fall).

Antarktis smälte

DN:s sekundära klimatalarmistjournalist Annika Nilsson rapporterar att "Koldioxiden slår rekord", något som inte borde förvåna med tanke på att industrialismen i Kina och Indien har fortsatt att öka i oförminskad takt.

Det egentligen enda av intresse i artikeln är motsägelserna som framförs av Nilsson och Erland Källéns sidekick, Marku Rummukainen.

British Antarctic Survey (BAS) presenterade för några dagar sedan nya rön om Antarktis. Enligt BAS har Antarktis varit upp emot 6°C varmare under tidigare interglacialer (mellanistider) jämfört med idag. För 125 000 år sedan var havsnivån 4-6 meter högre än dagens och detta är en indikator på att både Antarktis och Grönlands istäcken var betydligt mindre än idag. Man har även hittat andra liknande temperaturtoppar under andra interglacialer de senaste 340 000 åren. För den intresserade finns det mer läsning om detta på BAS hemsida men det intressanta i sammanhanget är följande citat:

"We didn’t expect to see such warm temperatures, and we don’t yet know in detail what caused them. But they indicate that Antarctica’s climate may have undergone rapid shifts during past periods of high CO₂".

Okej, tidigare perioder med höga CO₂ halter alltså. Enligt stjärnreportern Annika Nilsson har vi nu en koldioxidhalt på "385,2 miljondelar, vilket är den högsta nivån på åtminstone 650 .000 år". Detta i sin tur skulle innebära att den "höga halten CO2" som BAS refererar till, och som smälte Antarktis på mindre än 10 000 år, skulle ligga någonstans kring 280 ppm. Högre än detta värde har det enligt tillgängliga rekonstruktioner inte varit de senaste 400 000 åren (undantaget senaste 100 åren).



Senaste interglacialen, alltså den för 125 000 år sedan när havsytan var 4-6 m högre och temperaturerna 6°C varmare på Antarktis, varade 10-12 000 år. Vi har de senaste 10 000 åren haft en koldioxidhalt på runt 280 ppm. Så varför har inte Antarktis smält och havsytan höjts med 4-6 meter redan nu?

Som jag ser det finns det två alternativ; a) Koldioxidhalten har, i motsats till vad rekonstruktionerna visar, under tidigare interglacialer varit betydligt högre än dagens 385 ppm, eller b) Orsaken till att Antarktis istäcke minskade dramatiskt för 125 000 år sedan och under tidigare interglacialer har ingen relation till koldioxid, den ökade halten CO₂ är en bieffekt av varmare klimat.

Oavsett vilken av förklaringarna man väljer så går det bara att komma fram till en slutsats: Koldioxid ensamt är inte potent nog att driva globala uppvärmningar.

Vidare i artikeln fortsätter alarmisten Rummukanien med att referera till studier (utan referens) som stödjer hans världsbild: "Vissa studier pekar ut att metanhaltens ökning kommer från norra hemisfären. Tinande permafrost är en tänkbar källa" säger Rummukanien.

Vad Rummukanien och Nilsson glömmer att nämna är att två av varandra oberoende studier nyligen har kommit fram till att både historiska och den moderna ökningen av halten metan har orsakas av expanderande sumpmarker vilket är en normal reaktion på varmare klimat.

Studien från Scripps Institution of Oceanography i San Diego är den där man har rekonstruerat klimatet för 11 600 år sedan och som jag skrev om i april 2009 (länk). Forskaren Vasilii Petrenko säger i en kommentar:

"This is good news for global warming because it suggests that methane clathrates do not respond to warming by releasing large amounts of methane into the atmosphere"

I den andra studien från NOAA konstateras att uppgången av halten metan under 2007 och 2008 har sin orsak i främst ökad nederbörd över tropikerna vilket i sin tur har lett till en utbredning av sumpmarker. Dessutom pekas det på att Arktis har varit ovanligt varmt men att det inte finns några indikationer på att metanökningen beror på smältande permafrost:

"Dlugokencky and his colleagues from the United States and Brazil note that while climate change can trigger a process which converts trapped carbon in permafrost to methane, as well as release methane embedded in Arctic hydrates – a compound formed with water - their observations “are not consistent with sustained changes there yet.”"

Vilka de studier som Rummukainen refererar till är förblir ett djupt klimatmysterium.

Undermålig klimatvetenskap 2006-2009

Det här inlägget kommer att bli långt då det är en ingående analys av Källéns och Rummukainens rapport till regeringens kommission för hållbar utveckling. Jag ska punkt för punkt analysera vad K&R egentligen skriver och hur stort vetenskapligt stöd deras diverse påståenden har.

Rapporten Ny klimatvetenskap 2006-2009 kan laddas ned här.

1. Växthusgashalterna i atmosfären fortsätter att öka. Ökningstakten är högre än tidigare.

Här finns inget att anmärka utöver att ökningstakten i sig knappast säger oss ett dyft om klimatutvecklingen.

2. Det senaste årets globala medeltemperatur ligger cirka 0,1 0C lägre än under de närmast föregående åren. Året 2008 tillhör ändå de tio varmaste åren sedan år 1850 och den senaste 10-årsperioden.

Man kan även hävda att den globala temperaturen samtliga år efter 2001 har legat på en och samma nivå. I en fas med global uppvärmning är det ganska självklart att de senaste åren i en mätserie hamnar i topp. Vi har nu däremot hamnat på en platå där temperaturutvecklingen har stabiliserats. Om detta är en tillfällig paus i uppvärmningen eller inledningen på en avkylning återstår att se.

Vad som är glasklart är att a) platån har inte förutsetts av klimatmodellerna och b) CO2- och temperaturkurvorna divergerar, något som inte är helt konsistent med hypotesen att CO2 driver klimatet.


3. Data om höjningen av havsytans nivå har studerats vidare för tidsperioderna 1961-2003 och 1993-2003. Resultat tyder på att höjningstakten har varit högre under den senare perioden, men eventuellt åter något lägre under de senaste 5 åren.

...vilket skulle styrka att den högre ökningstakten till stor del är orsakad av termisk expansion snarare än isavsmältning (jmf. temp. graf ovan). Vid en global uppvärmning slutar inte isarna att smälta bara för att temperaturen har stabiliserats på en viss (högre än "normal") nivå. Den termiska expansionen uppnår däremot jämvikt i en situation som den vi har idag.

Havsnivåhöjningen har under de senaste 8.000 åren varit stabil på ca 1.8 mm/år men felmarginalen i mätningarna är stor. För mellan 8000-15000 år sedan uppskattas ökningstakten ha varit 14 mm/år. Oavsett temperatur kommer vi att se en fortsatt havsnivåhöjning. K&R ägnar sig här åt vilda spekulationer som förvillar snarare än tillför någonting.



4. Den kraftiga uppvärmningstrenden i Arktis är sannolikt nära knuten till den globala uppvärmningen. Även på Antarktis västra delar har nu en uppvärmning konstaterats, som också är knuten till den globala temperaturhöjningen.

Här utelämnar K&R en mängd forskning som pekar på andra faktorer än växthusgaser. Vi har exempelvis förändringar i vind- och havsströmmar och inte minst en konstaterad minskning i molnighet över Arktis [studie] som kan förklara stora delar av uppvärmningen. För en mer ingående analys om faktorer som bidrar till Arktis uppvärmning/avsmältning se separat inlägg.

Gällande västra Antarktis, detta område har visat sig ha en mycket dynamisk historia de senaste 5 M åren med flertalet "kollapser" av istäcket [artikel].

Det finns inget robust vetenskapligt stöd för att Antarktis nu påverkas av människans växthusgasutsläpp. Tvärtom, en studie av British Antarctic Survey som snart kommer att publiceras i Geophysical Research Letters fastslår att istäcket över Antarktis är stabilt och till och med växer. En av forskarna bakom studien, dr Ian Allison på BAS, säger följande som svar till Australiens miljöminister, som likt en åsna envist hävdar att hela Antarktis smälter pga växthusgaser:

...there was not any evidence of significant change in the mass of ice shelves in east Antarctica nor any indication that its ice cap was melting. The only significant calvings in Antarctica have been in the west [...] Calvings of the magnitude seen recently in west Antarctica might not be unusual. Ice shelves in general have episodic carvings [sic] and there can be large icebergs breaking off -- I'm talking 100km or 200km long -- every 10 or 20 or 50 years.

Fullständig artikel i The Australian.

5. Nya studier av landismassors känslighet för uppvärmning och därmed deras avsmältningshastighet pekar på att havsytan kan höjas mer än vad som angavs i AR4, det kan röra sig om en meter.

...och andra studier säger raka motsatsen, exempel på detta här.

K&R diskuterar detta ingående i rapporten och visar själva på stora tveksamheter i ovanstående påstående men utelämnar lägligt nog osäkerheterna i sin sammanfattning. Det finns ingen forskning som entydigt visar att vi skulle få en meters havshöjning detta sekel, rent spekulativt nonsens av K&R.

6. En signifikant ändring av nederbördsmängderna har kunnat bestämmas utifrån observerade data. Denna ändring stämmer med vad som förväntas som ett resultat av en växthusgasuppvärmning.

Det finns endast en studie där man genom statistiskt trolleri kommit fram till att nederbördesmängderna har ökat, och självklart så har K&R körsbärsplockat just denna studie.

Både IPCC och ett antal andra studier har kommit fram till att någon förändring i nederbörsmängder hittills inte har kunnat observeras. Ett exempel på sådan studie finns här. I abstractet slutstycke kan vi läsa följande:

Trends have spatial variations with both positive and negative values, with a global-average near zero.

7. Den dramatiska havsisminskningen i Arktis 2007-2008 kan vara det första exemplet på en observerad tröskeleffekt, om den blir bestående.

En tröskeleffekt, eller tipping point, är per definition en point of no return. Här ägnar sig K&R åt grovt bristfällig logik, på gränsen till vad som kan klassas som kriminellt. Om vi hade haft en genuin tröskeleffekt hade Arktiska isen fortsatt att minska för varje år efter minimat 2007 och inte, som den har gjort, åter ökat i utbredning:




8. Det kan bli svårare än vad som hittills bedömts att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 2C. Till exempel stödjer senare forskning farhågorna om att kolsänkor kan bli mindre effektiva.

K&R brister här återigen i sina vetenskapliga referenser. Ny forskning visar nämligen att en av de största kolsänkorna - Nordatlanten - har en naturlig, långperiodisk variation i upptagningsförmåga. Vi är nu inne i en period med minskad upptagningskapacitet, något som har lett alarmister som K&R till den förhastade slutsatsen att det är människan som är orsaken. I själva verket kommer Nordatlantens upptagningskapacitet att öka igen i framtiden. Det är givet att om K&R ständigt missar dylika kritiska fakta -avsiktligt eller ej - så kommer dom konsistent att dra felaktiga slutsatser.

Artikel om Nordatlanten som kolsänka med referens till studie finns här.

Noterbart för K&R:s rapport är att kritiska parametrar, exempelvis sot som faktor i Arktis uppvärmning, diskuteras i deras rapport men utelämnas i sammafattningen.

Det här fenomenet är genomgående för hela rapporten och klassiskt exempel på hur man bedriver AGW-alarmistisk propaganda; Gräv ned alla vetenskapliga tveksamheter djupt ned i den del av texten som få förväntas läsa och göm därmed viktig information för den ointresserade/ouppmärksamme.

Källén och Rummukainen borde i min mening fråntas sina professorstitlar. Deras rapport till regeringen är stundtals på gränsen till ohederlig och ett hafsverk full med spekulationer och bristfälliga slutsatser.

Källor: Se inbäddade länkar.