Länk mellan nederbörd och föroreningar?

NASA:s Goddard Space Flight Center meddelar att man möjligtvis har funnit en länk mellan mänsklig aktivitet och nederbörd under sommarhalvåret. Studien gäller sydöstra USA där man har gjort jämförelser mellan dygnsnederbörd uppmätt av satelliten TRMM (Tropical Rainfall Measuring Mission) och förekomsten av atmosfäriska föroreningar.

Det är väl känt att partiklar i atmosfären, i meteorologiska termer även kallat föroreningar eller aerosoler, krävs för att en regndroppe ska kunna bildas. Partiklarna gör att de mikroskopiska vattendroppar som planlöst virrar runt i molnen får någonting att fästa i. På detta sätt bildas en lite större droppe som sedan samlar på sig mer vatten, växer i storlek osv. Efter en tids ackumulation har droppen blivit så pass tung att den faller till marken.

Thomas Bell som ledde denna NASA-studie säger sig ha funnit ett samband mellan styrkan på nederbörden plus vädersystemens storlek och mängden atmosfäriska föroreningar. Statistiskt så faller största mängderna nederbörd tisdagar till torsdagar, medan minsta mängden faller lördagar till måndagar. Detta korrelerar med industriella utsläpp som har sin veckovisa kulmen på onsdagar. I Bells studie har man statistiskt visat att tisdagar har i snitt 1.8% större nederbördsmängder än lördagar.

Bell säger; "It's eerie to think that we're affecting the weather. It appears that we're making storms more violent."

Det verkar dessvärre som att Bell inte har hört talas om "cloud seeding", en vädermodifikationsteknik som har använts länge världen över just för att öka nederbörd, men också för att reducera risken för svåra hagelstormar...




Bilden ovan ska enligt NASA/GSFC visa regncyklerna i sydöstra USA under en veckas tid, sammanställt av medelvärden från satellitmätningar utförda under perioden 1998 till 2007. Svarta områden indikerar lite regn, rött är mycket regn. (illustrationen är underlig, ser ut att vara exakt samma konturer som repeteras oändligt...)

Även om sambandet mellan aerosoler->molnbildning->ökad nederbörd låter helt rimligt så är frågan om andra faktorer har beaktats. Exempelvis borde glass- och öl- och läskförsäljningen öka dramatiskt under sommarhalvårets helger jämfört med vardagar. Kan detta på något sätt kyla lägre troposfären vilket skulle minska luftens kapacitet att behålla vattenånga, och därmed förorsaka minskad nederbörd under helgerna?

Sedan bör man även ställa den viktigaste frågan av alla; Finns det någon egentlig nackdel med att det regnar mindre på helgerna?

Här finns i alla fall ett ypperligt tillfälle att ta reda på hur aerosoler påverkar temperaturen. Detta görs enkelt genom att jämföra temperaturer uppmätta lördagar-måndagar över flera år med motsvarande mätningar tisdagar-torsdagar. Eftersom det tydligen finns en kortperiodisk varians i aerosolhalterna så borde något slags mönster synas även i temperaturdatan. Med ett experiment som detta kanske vi kan få en bättre indikation på i vilken riktning aersoler påverkar den globala temperaturen.