På frågan om Kinas svåra torka beror på klimatförändringar och människans utsläpp av växthusgaser så svarar Bojs följande:
Det kan man inte säga om en enda torksäsong. Vädret kan variera mycket år från år, även av helt naturliga orsaker. Kinas vattenproblem beror också på skövlade skogar, för mycket betesdjur och för stort uttag av grundvatten.
Det är ett balanserat svar med ett litet undantag som man hittar mellan raderna.
Vädret varierar inte även utan endast av naturliga orsaker. Någon antropogen påverkan har till dags dato inte kunnat fastställas. Jordens storskaliga vädermönster förändras naturligt över årtionden eller längre tidsintervall (de s.k. "klimatförändringarna") men att människan skulle ha haft någon inverkan på detta är rena fantasier, ungefär som att se Jesus i sin hamburgare. I framtiden kanske det blir annorlunda men vi är inte där ännu.
Kinesiska bönderna har ett ordspråk som härstammar från urminnes tider; 春雨贵如油, något man bör ha i åtanke när man diskuterar Kina och torka.
På fråga nummer två "Vilken effekt får klimatförändringen?" ser vi tyvärr hur Bojs återigen ger sig ut i klimatmodellernas fantasifulla värld. I svaret kan vi bl a kan läsa att "...kanske värsta hotet för Kinas vattenförsörjning är att glaciärerna på Himalaya är på väg att smälta bort. Det kommer att innebära mer översvämningar på kortare sikt, och svår torka på längre sikt, när flodernas källor har sinat."
Glaciärer är ingen vidare klimatindikator eftersom deras storlek inte varierar uteslutande pga temperatur utan även nederbörd. Alla larm i media till trots så är trenderna för de flesta av Himalayas över 9500 glaciärer ännu okända, man har hittills bara undersökt ca 50 av dessa.
En temperaturrekonstruktion som gjordes mha trädringar och som publicerades förra året i journalen Theoretical and Applied Climatology har visat att 90-talet visserligen var varmt och att uppvärmningen var snabb, men att vare sig det ena eller andra är speciellt unikt. Varmare temperaturer noterades bl a 1480-1490 och även 1590-1600. Perioden 1480 och framåt var den varmaste perioden under de senaste 700 åren.
Studiens abstract kan läsas här och nedan är en kurva som visar denna temperaturrekonstruktion.
För resterande delen av Bojs svar nr 2. kan vi bara konstatera att nederbördsprognosticering för Asien och specifikt monsuner är en av dom absolut svagaste punkterna i klimatmodellerna. Nedan några punkter från en analys av 13 av dom mest använda klimatmodellerna där APCC/CliPAS genom s.k. hindcasting (bakåtprognosticering) år 2006 försökte fastställa modellernas träffsäkerhet. MME nedan betyder Multi Model Ensemble och är alltså ett medel av flera modeller. A-AM står för Australiensiska-Asiatiska monsunen. Många av de modeller som analyserades har sedmera använts i IPCC:s Assesement Report 4 som utgavs 2007.
1. Rainfall forecasts in A-AM region remains moderate. Predictions over the land monsoon regions are particularly poor. Monsoon prediction remains a major challenge. There is an urgent need to determine to what extent the intrinsic internal variability of monsoon limits its predictability.
2 The poor performance over the continental monsoon region may be partially due to poor quality of the land surface initial conditions and the models’ deficiencies in the representation of atmosphere-land interaction. Global land surface data assimilation is an urgent need. Need to determine to what extent improved land processes can contribute to improved predictive skill.
3. The notion that the summer monsoon can be modeled and predicted by prescribing the lower boundary conditions is questionable. Need to reshape our strategy in validating models and predicting summer monsoon rainfall.
4. The MME can only capture a moderate portion of the precipitation variability. Improvement of the MME skill relies on good models. Improvement of models is essential and remains a long-term goal.
5. Continuing improvement to the models’ representation of the slow coupled dynamics (e.g., properties of the coupled ENSO mode) is essential for improving ENSO and long-lead seasonal predictions. Correction of systematic errors also holds a key.
6. The accuracy and consistency of the initial conditions of the coupled ocean-atmosphere system is important for improving short-lead seasonal prediction.
Någon större vikt kan man alltså inte lägga vid Bojs svar nr.2.
Referenser:
Gou et al: A dendrochronological analysis of maximum summer half-year temperature variations over the past 700 years on the northeastern Tibetan Plateau
CliPAS rapport, dokumentfolder
2 kommentarer:
Från en annan klimatskeptiker:
Ordvalet "även" är faktiskt bättre än "endast". Människans aktiviteter har inverkan på vädret lokalt och även mikroklimatet.
Städer som släpper ut mycket sot, kväveoxider etc får "smog" och sotmoln vilka i sin tur har påverkan på vädret lokalt. Ibland påverkar man avsiktligt vädret genom att framkalla regn med "seeding" av moln.
När vi anlägger stora dammer eller avlägsnar vattensamlingar (t.ex. Aralsjön) kan det påverka vädret lokalt.
Ett annat exempel är att det normalt är varmare i/över städer än den omgivande landsbygden. Växande städer = större ytor som är värms upp.
Det globala klimatet är en annan historia.
Anonym klimatskeptiker: Sätt ordet i rätt kontext. Att vädret kan variera mycket år från år, ÄVEN av naturliga orsaker (Bojs formulering) innebär i praktiken att naturliga variationer inte är normalen utan att det "händer ibland". Implicerat i detta är då givetvis att majoriteten av kraftiga årliga vädervariationer är onaturliga (=antropogent orsakade) vilket är helt fel.
De exempel på lokala väder/klimatstörningar du tar upp stämmer visserligen men ingår inte i vad som kan definieras som årliga variationer utan är väl snarare permanenta rubbningar? Dessutom är dessa på en helt annan skala än vad som diskuterades här.
Skicka en kommentar